Välja processorkylare – luft eller vatten

I den här guiden går vi igenom vad en processorkylare är för något och vad som skiljer de två mest populära typerna av kylare åt. Om du redan vet om du vill välja kan du läsa vår guide om slutna vattenkylare eller vår guide om luftkylare. Vill du bygga egen vattenkylning har vi även en guide om hur du kommer igång med vattenkylning.

Vad är en processorkylare?

En processorkylare, även kallad CPU-kylare, är en typ av kylare som är särskilt utformad för att forsla bort värme från en processor. Processorkylare finns i två primära kategorier: luftkylning och vattenkylning.

Med luftkylning används stora kylflänsar med värmeavledande rör, som normalt kyls ned med hjälp av fläktar. I vattenkylare forslar man bort värme från processorn med hjälp av vatten som pumpas över processorn och vidare in i en radiator, som i sin tur kyls ned med fläktar.

Processorkylare är designade för att passa olika typer av processorer och moderkortet, du vill alltid kika i specifikationerna för att se att processorkylaren fungerar med plattformen du tänkt använda, exempelvis AMD AM5.

Måste man ha en processorkylare?

Ja, du behöver alltid använda en processorkylare för att en processor ska fungera som den ska. Processorer alstrar mycket värme och kyler inte sig själva, utan en processorkylare kommer de snabbt överhettas.

Den viktigare frågan är om du bör använda kylaren som eventuellt ingår till processorn eller om du bör byta ut den. Svaret på det är att det nästan alltid är värt att köpa en tredjepartskylare att ersätta den inkluderade med, de som ingår till processorer är normalt gjorda för att endast möta minimikraven och blir ofta högljudda.

Om du köper till en kylare kan du välja en modell med högre kylkapacitet än vad som krävs, vilket innebär att fläktarna inte behöver spinna på högsta hastighet för att nå lägre temperaturer – vilket är bra både för processorns livslängd och ljudnivån i datorn.

Hur varm kan en processor bli?

En normalfungerande processor kommer sakta ner och sedan stänga av sig själv innan den blir så pass varm att den skadas, men för säkerhets skull och för att öka processorns livslängd vill du inte att den går för varmt i daglig drift.

Det absoluta maxtaket för när en processor blir överhettad skiljer mellan modeller, men ligger för det mesta mellan 95–110°C. För att inte riskera att processorn behöver sakta ner, vilket kallas throttling, och för att inte överbelasta den i onödan vill du inte att processorn ligger för nära sitt temperaturtak för ofta eller för länge.

Som en riktlinje vill du hålla processorn under 60°C vid vardagligt bruk med låg belastning och under 85°C vid större belastning, men gärna lägre än så – mellan 40–75°C är bra temperaturer att sikta på. Vid gaming kan belastningen variera och det är normalt att temperaturen fluktuerar under korta stunder när processorns turbofrekvenser ökar, men du vill inte den frekvent går över 85°C. Den tyngsta belastningen du kan utsätta processorn för är att använda alla kärnor fullt ut samtidigt, exempelvis med stresstestprogrammen Prime95 eller Intel Burn Test, och om processorn inte överhettas då kommer den i regel klara alla andra typer användning utan problem.

Om din processor för det mesta ligger över dessa riktvärden rekommenderar vi att till en början säkerställa så att kylaren är korrekt monterad och att kylpastan inte torkat ut. I nästa steg vill du kika på att uppgradera processorkylningen, alternativt förbättra luftflödet i chassit.

Är luftkylare eller vattenkylare bäst?

Luftkylare och vattenkylare har båda sina tydliga för- och nackdelar och det finns högpresterande modeller i båda kategorierna, men slutna vattenkylningssystem med stora radiatorer har högst kylkapacitet. Vilken du ska välja beror på vilka komponenter du vill använda och vad du värdesätter högst.

För- och nackdelar med luftkylare

Fördelen med luftkylare är att de inte har några mekaniska delar annat än fläktar, vilket ger dem otroligt bra livslängd. Går en fläkt sönder kan man i regel enkelt byta ut den och fortsätta använda kylaren, vilket gör dem billiga i drift över lång tid. Luftkylare är i regel även prisvärda, särskilt i de lägre priskategorierna.

Nackdelarna med luftkylare är att de blir väldigt otympliga om de ska ha hög kylkapacitet, vilket både kräver större chassin och gör det riskabelt att frakta datorn. Därtill värms de upp snabbare än vad vattenkylning gör – vilket kan resultera i att fläkthastigheten fluktuerar och att de då upplevs högljudda.

För- och nackdelar med vattenkylare

Fördelarna med slutna vattenkylare är att de är mer eleganta och säkrare att frakta, men framför allt att de kan nå högre kylkapacitet om man väljer en modell med stor radiator – exempelvis 360 eller 420 mm. En annan fördel är att vattnet inuti kylaren värms upp långsammare än de värmeavledande rören i en luftkylare gör, vilket förhindrar snabba förändringar i temperatur och fläkthastighet.

Nackdelarna med vattenkylare är flera och den största av dem är livslängden. I och med att en vattenkylare använder en mekanisk pump löper man alltid risken att den kan ge upp i förtid, och det är inget som är lätt att reparera själv. Därtill kommer vattnet i kylaren sakta avdunsta genom slangarna över tid. Det tar i regel minst fem år innan det går att urskilja i prestandaförändring, och det kan ta långt längre än så innan det degraderar nämnvärt. Många modeller har dock lång garantitid, utifall att avdunstningen skulle ske oväntat snabbt eller om pumpen skulle sluta fungera.

Chassit är viktigt för processorkylningen

Utöver att välja en passande processorkylare är det även viktigt chassit ger kylaren bra förutsättningar att hålla processorn kall. Utöver att kylaren får plats och kan monteras i en korrekt position vill du att den får bra tillgång till friskluft.

Detta kan uppnås antingen genom att chassit är väldigt öppet, exempelvis att sidopanelerna är helt perforerade, eller att det finns gott om aktivt luftintag – alltså att du har chassifläktar som trycker in luft i chassit. För högpresterande processorer vill du helst ha ett chassi med ett öppet luftintag, exempelvis meshpanel, med fläktar som tar in mycket luft.

Om du vill ha hjälp att välja delar till din dator kan vi i första hand rekommendera att använda vår Datorbyggare, det är ett verktyg som automatiskt sorterar bort delar som inte passar de som du redan valt – så att du med andra ord kan börja med att exempelvis välja en processor, för att sedan få förslag på processorkylare som fungerar till den processorn. Skulle du vara osäker eller om du har specifika frågor hjälper vi gärna till, vår kundservice är öppen varje dag.