Guide - välja nätaggregat

Hej och välkomna till vår guide om nätaggregat, även kallat PSU eller power supply unit. Nätaggregatet förser datorns komponenter med ström och är en oerhört viktig del av datorn – med ett bra nätaggregat får du både säker och pålitlig drift. I den här guiden hjälper vi dig hitta ett nätaggregat som både passar dina komponenter och ditt chassi, det finns några saker som är bra att känna till och ta ställning till.

Välj ett tillräckligt kraftfullt nätaggregat

Det första och främsta du behöver se till är välja ett nätaggregat med tillräckligt hög effekt (W) för dina datorkomponenter, om effekten är för låg kommer inte din dator fungera som den ska och med stor sannolikhet krascha när belastningen ökar.

För att räkna ut hur hög effekt du behöver kan du använda dig av effektkalkylatorer, det finns ett gäng att välja på om du googlar ”PSU calculator”, men om du inte försöker maximera finns det enklare sätt. Det allra enklaste sättet att se hur kraftfullt nätaggregat du behöver är att kolla på ditt grafikkorts specifikationer, där står det alltid en rekommenderad effekt. Den siffran inkluderar alla datorkomponenter i ett normalt system, alltså inte bara grafikkortet.

Med ett normalt system menas en dator med en konsumentprocessor, lagring, fläktar och tillbehör. I regel räknas en god marginal in, risken att du någonsin kommer nära taket är låg. Om du har en workstation-processor, planerar rejäl överklockning eller om du ska ansluta enorma mängder lagring eller tillbehör kan du dock vilja välja ett kraftfullare nätaggregat än vad som rekommenderas för grafikkortet.

Välja ett kraftfullare nätaggregat än vad du behöver

Högkvalitativa nätaggregat håller i regel oerhört länge och har ofta flera års garanti, så om du vill vara långsiktig och ha möjligheten att uppgradera din dator i framtiden rekommenderar vi varmt att välja ett kraftfullare nätaggregat än vad du egentligen behöver.

Om du exempelvis bygger en dator med ett mellanklassgrafikkort rekommenderas i regel nätaggregat med mellan 550W och 650W, men de kan vara begränsade om du vill uppgradera till ett kraftfullare grafikkort framöver. Till högpresterande grafikkort rekommenderas ofta 750W–850W, ibland mer. I det långa loppet kan det alltså vara billigare att investera i en kraftfullare modell direkt – då du slipper byta nätaggregat om du uppgraderar till kraftfullare komponenter. Nätaggregat är dessutom som mest effektiva vid cirka 50% av den maximala kapaciteten, så utöver högre kostnad finns det inga tydliga nackdelar med att välja en kraftfullare modell.

Formfaktorer

När du vet att nätaggregat ger tillräckligt hög effekt vill du kika på vilken formfaktor och storlek som passar ditt chassi. Den överlägset vanligaste storleken är ATX, men för mindre chassin används även SFX och SFX-L. Utöver att de skiljer i storlek har de även olika kabellängder. ATX har markant längre kablar än SFX och SFX-L, så om du väljer ett större chassi vill du alltid välja ATX och vice versa med små chassin.

Nätaggregat med formfaktorn ATX delar alla samma fästanordningar, men kan skilja markant i längd. I ditt chassis specifikationer kan du se hur långa nätaggregat det har stöd för, den siffran inkluderar ett par centimeter för kablar. Om möjligt rekommenderar vi dock att ha ytterligare ett par centimeter tillgodo, för att göra det enklare att få plats med kablarna – särskilt om du inte väljer ett nätaggregat med modulärt upplägg. I många chassin går det även att ta bort exempelvis hårddiskburar för att få plats med längre nätaggregat, så undersök vad som gäller för ditt chassi.

De långt mer kompakta formfaktorerna SFX och SFX-L delar samma typ av fästanordning, men skiljer i längd. SFX-nätaggregat får maximalt vara 100 mm långa, medan SFX-L kan vara längre än så. Var uppmärksam på detta när du väljer ett kompakt chassi, det är lätt hänt att beställa SFX-L till ett chassi som endast har plats för vanlig SFX.

Rätt kablar

Med rätt effekt och formfaktor fastställda rekommenderar vi att kika på vilka modeller som ger dig kablarna du behöver för dina komponenter. Alla vanliga nätaggregat har en grunduppsättning med kablar för moderkort, processor, grafikkort och tillbehör så som lagring – så för de allra flesta är det inget man behöver tänka på. Det finns dock vissa undantag.

Ett undantagsfall är om du ska uppgradera nätaggregatet i en äldre dator. Moderna nätaggregat är endast utrustade med kablar som används med moderna komponenter, så om du har en äldre dator rekommenderar vi varmt att kolla vilka anslutningar som används. Exempel på en kabel som användes långt mer flitigt förr är molex. Molex-kablar förekommer fortfarande på moderna nätaggregat, men inte alltid i den skala som kan behövas för äldre datorer med många tillbehör. Om du inte hittar en modell med tillräckligt många molex-anslutningar kan du behöva komplettera med adaptrar.

I andra änden av undantagsfallen hittar vi de allra mest högpresterande komponenterna – de kan kräva fler kablar än normalt. Om du exempelvis väljer ett påkostat moderkort gjort för överklockning är det inte ovanligt att de har dubbla strömanslutningar för processorn. Om du vill få ut moderkortets fulla potential vill du då välja ett nätaggregat med dubbla uppsättningar, vilket är relativt vanligt på nätaggregat med högre effekt.

Nätaggregat med ATX 3.0

Om du bygger en dator med ett grafikkort ur NVIDIA GeFocrce RTX 40-serien eller nyare används andra strömanslutningar än de traditionella 8-pin PCIe som varit vanliga väldigt länge. Det finns adaptrar som konverterar 8-pin PCIe, så det går att använda äldre nätaggregat med de modernare grafikkorten – men om du vill slippa det rekommenderar vi att välja en modell med stöd för den nya anslutningen från början.
För GeForce RTX 40-serien introducerades anslutningstypen 12VHPWR, som över 12+4 pin kan ge upp till hela 600W över en enda kabel.

Nätaggregat med standarden ATX 3.0 har den här anslutningen från början, med 150, 300, 450 eller 600W effekt, så att du kan ansluta grafikkortet med en enda kabel – helt utan adaptrar. Utöver att nätaggregat med ATX 3.0 har den nya anslutningen har de även högre krav på att tåla strömspikar och högre krav på effektivitet. För att hitta de allra mest effektiva nätaggregaten rekommenderar vi dock att kika på vilka certifikat de har.

Vad är ATX 3.1?

När du kollar på moderna nätaggregat kommer du se att det finns både ATX 3.0 och ATX 3.1 – så vad är skillnaden? ATX 3.1 är en vidarearbetning och förbättring av ATX 3.0, som framförallt har justerade anslutningar för grafikkortet – med en ny anslutning som heter 12V-2x6.

Den nya 12V-2x6-anslutningen är i mångt och mycket identisk med 12VHPWR som används för ATX 3.0 och kan användas med precis samma grafikkort, men inuti är längden på jordningen, 12V och sensor-stiften justerade. Detta är gjort för att minska risken för att tappa anslutning om kabeln böjs, och för att säkerställa så att ingen ström levereras om anslutningen inte har bra kontakt. 12VHPWR är känslig för just detta, att kontrollstiften som stänger av strömmen när kontakten har dålig kontakt är för långa, så 12V-2x6 är helt enkelt ett säkrare alternativ. Motsvarande uppdatering på grafikkort kallas PCIe 5.1, så du vill matcha ATX 3.1 med grafikkort som har PCIe 5.1. Det är helt bakåtkompatibelt att mixa exempelvis ATX 3.0 med PCIe 5.1 och ATX 3.1 med PCIe 5.0.

12V-2x6 har precis som 12VHPWR stöd för upp till 600W, och kan användas med exempelvis NVIDIA GeForce RTX 40-serien. Om du redan har ett nätaggregat med ATX 3.0 som fungerar bra behöver du inte byta till ATX 3.1 – se bara till att anslutningarna får bra kontakt – men om du ska köpa ett nytt nätaggregat att ha länge är ATX 3.1 att föredra.

Därtill har ATX 3.1 snäppet förbättrad effektivitet genom tightare krav på uppehållstiden, från 17 millisekunder till 12. Värt att poängtera är dock att många ATX 3.0-klassade nätaggregat av bättre slag redan möter det specifikationskravet, och då är det endast den inre layouten i anslutningarna som skiljer.

Certifikat för effektivitet

Alla stora och seriösa nätaggregatstillverkare certifierar sina nätaggregat, för att verifiera att de levererar ström på ett korrekt sätt och för att segmentera de olika effektivitetsnivåerna. För att få de bästa certifikateten krävs påkostade komponenter, så i regel är dyrare nätaggregat både mer effektiva och mer långlivade än billigare modeller.

De allra vanligaste typerna av certifikat är 80 Plus (80+), som mäter effektivitet, och Cybenetics, som både mäter effektivitet och ljudnivåer. De har liknande namnschema för sina certifikat, olika material beskriver olika effektivitetsnivåer, och vi rekommenderar dig som vill ha ett högkvalitativt nätaggregat att välja ett med certifikatet Gold eller bättre. I listan här nedanför kan ni se vad de olika certifikaten representerar i generell effektivitet (230V) – men effektiviteten påverkas även av exempelvis belastningsgrad.

Modulärt nätaggregat

Nätaggregat kommer antingen med alla kablar fasta, vissa kablar fasta eller inga kablar fasta. Om ett nätaggregat är modulärt innebär det att inga kablar sitter fast, de kommer separat och du behöver då endast ansluta de som du faktiskt behöver.

Vi rekommenderar varmt att välja ett nätaggregat med modulärt upplägg om du har möjlighet, det är långt mycket enklare att bygga med ett sådant. Du får dessutom även möjlighet att ersätta kablar, om du exempelvis vill byta färg eller längd. Nästan alla modeller i de övre pris- och prestandakategorierna har modulärt nätaggregat, så för dig som dividerar kring om du ska välja en kraftfullare modell är detta ytterligare en anledning att göra det – utöver att du i regel får bättre effektivitet och längre livslängd med mer högkvalitativa nätaggregat.

Udda layout

Sist ut vill vi nämna att det finns nätaggregat med annorlunda upplägg, så som Corsairs serie Shift. På Shift har de satt alla anslutningar på sidan av nätaggregatet, snarare än på baksidan som annars är normen. Med den här layouten blir det otroligt mycket enklare att sätta i kablar i efterhand och för många gör Shift byggandet och uppgraderingar långt mer smärtfria.

Vi vill dock belysa att det är viktigt att du endast väljer den här typen av nätaggregat till chassin som lämpar sig det. I och med att kablarna går ut på sidan behöver det finnas rum för dem att sticka ut, vilket inte är självklart med alla chassin – se till att dubbelkolla!

Avslutningsvis

Med andra ord finns det alltså en del att tänka på när du väljer nätaggregat. Vår Datorbyggare kan göra det enklare, den kollar både så att nätaggregatet får plats och att det är tillräckligt kraftfullt för dina komponenter. Den tar dock inte kabellängd med i beräkningarna, så även om du exempelvis kan välja ett SFX-nätaggregat till ett stort ATX-chassi i Datorbyggaren betyder inte det att det är rätt val.

Avslutningsvis vill vi än en gång trycka på att det verkligen är värt att välja ett högkvalitativt nätaggregat, gärna med modulärt upplägg och högre effekt än vad du behöver just nu. De håller länge och kan återanvändas i nya byggen, eller sitta kvar om du vill uppgradera din dator med nya komponenter. Om du har möjligheten kan den dyrare modellen definitivt bli billigare i längden. Om du vill ha hjälp att montera nätaggregatet kan vi tipsa om vår monteringsguide för nätaggregat, och om du vill veta hur alla kablar i datorn ska anslutas har vi en monteringsguide för kablar.